Värmesystem och sektorkoppling
Elektrifiering, återvinning av spillvärme och energilagring förändrar hur värme produceras och används. I Vasaregionen utvecklas lösningar där el- och värmesystem samverkar för att energin ska kunna utnyttjas effektivare.
När olika delar av energisystemet, exempelvis el, värme, transporter och industri, kopplas samman talar man om sektorkoppling. Det gör det möjligt att ta vara på energi som annars skulle gå förlorad och att anpassa produktionen efter behovet. Överskottsvärme från en industri kan till exempel användas för att värma fastigheter, medan elpannor och värmepumpar kan producera värme med hjälp av el. Med värmelager kan värmen sparas tills den behövs.
Värmepumpar gör det också möjligt att ta vara på värme från källor med låg temperatur genom att höja temperaturen till en nivå där värmen kan användas. Genom att kombinera dessa tekniker och styra produktion, lagring och förbrukning kan man minska bränsleförbrukningen, hålla nere kostnaderna och stärka försörjningstryggheten.
Fjärrvärme förenar produktion och användare
Fjärrvärmenät gör det möjligt att använda flera olika värmekällor inom samma system. Värmen kan komma från kraftvärmeproduktion, elpannor och värmepumpar eller återvinnas från industriella processer och andra energiflöden.
Värmen transporteras till fastigheterna genom ett nät av rör med varmt vatten. I byggnaderna överförs värmen via värmeväxlare till uppvärmningssystemet och tappvarmvattnet. Det avkylda fjärrvärmevattnet leds sedan tillbaka för att värmas upp på nytt.
I Vasa har fjärrvärmesystemet utvecklats och moderniserats under flera årtionden. I dag samverkar olika produktionsanläggningar, värmelager och datadriven styrning, samtidigt som elmarknaden påverkar hur värmeproduktionen planeras. För invånarna är målet fortfarande detsamma: en tillförlitlig värmeförsörjning.
Vasa som utvecklingsmiljö i praktiken
El, värme och energilagring samverkar på Vasklot
På Vasklot finns ett energisystem som kombinerar elpannor, kraftvärmeproduktion och ett stort underjordiskt värmelager. Genom en utbyggnad som färdigställdes 2026 ökade värmelagrets kapacitet till cirka 17 gigawattimmar.
Värmelagret gör det möjligt att anpassa produktionen efter tillgången på el och priset på elmarknaden, utan att fjärrvärmekunderna påverkas. När elpriset är fördelaktigt kan elpannorna producera värme som lagras för senare användning. Den lagrade värmen kan sedan levereras till fjärrvärmenätet när behovet uppstår.
Vasklot är därmed ett konkret exempel på hur sektorkoppling fungerar i praktiken. Genom att samordna elproduktion, värmeproduktion och lagring kan fjärrvärmesystemet också bidra till en flexiblare elanvändning.
Nordic Energy Capital utvecklar systemet med hjälp av en digital tvilling
Inom projektet Nordic Energy Capital utvecklas en digital tvilling av energisystemet på Vasklot. Det är en virtuell modell som gör det möjligt att undersöka hur olika delar av systemet samverkar och utvärdera nya lösningar innan de genomförs i praktiken.
Modelleringen omfattar bland annat högtemperaturvärmepumpar, industriområdets värmebehov och möjligheterna att koppla dessa till fjärrvärmesystemet. Projektet undersöker också hur mer av industrins spillvärme skulle kunna tas till vara.
Merinova deltar i projektet tillsammans med Vasa universitet, EPV Energi, Vasa Elektriska och Vasa 4H-förening. Projektet leds av Vasa stad och omfattar även internationellt samarbete, med målet att lösningar som utvecklas i Vasa ska kunna anpassas och användas i andra europeiska städer.